fredag 27 februari 2009

En händelsrik praovecka och andra händelser.

Oj, jag känner att jag har mycket att ta igen. 
Jag har haft så otroligt mycket att göra i veckan så att jag varken har haft ork eller tid att skriva ett blogginlägg - i alla fall ett inlägg som ger någonting mer än "åh, orkar jag skriva mer nu?". 

För att börja med VK, där jag var under praoveckan: jag har lärt mig och haft så otroligt roligt att jag inte riktigt vet vars jag ska börja?
Jag har verkligen fått jobba som en journalist, gjort en research som de gör på journalisthögskolan (enligt en av mina "arbetskamrater" på VK), resultatet kan ni se i morgondagens tidning! 
Även idag hade jag inne en krönika + en intervju med Olof Wretling - en av hjärnorna bakom barnprogrammet Dafo. 
Jag satt på telefon och intervjuade honom, kontaktade SVT för pressbilder och skrev artikeln. Jag kände mig verkligen välkommen på VK, alla lät mig vara med och jobba och jag trivdes som fisken i vattnet! 
Men visst är det stressigt att jobba på en tidning, man vet aldrig vad som händer om en timme. Telefonen ringer ständigt och tangentborden smattrar 24/7. 
Nu är det över. Och när jag lämnade VK klockan 15.00 idag, vanligtvis har jag slutat vid halv fem, kände jag ett visst vemod att det var över. Hur länge kommer det att dröja tills jag återvänder? Om jag ens gör det? 
Nog kommer jag det, i alla fall för att ta nya pressbilder till min krönika-byline. Då kommer jag att komma tillbaka som någon de känner, jag kommer att kunna säga "hej, jo det är bra. Det var längesedan jag var här sist...ja, visst vore det kul att få ett sommarjobb." 
Okej, jag vet inte om det kommer att låta exakt så, men ni förstår symboliken. 
Under den här veckan blev jag en av dem, jag blev en journalist. 

Nu, nej blogginlägget är tyvärr inte slut än - håll ut! Nu tänkte jag göra mina rapporter från Oscars-galan:
Först det givna: Meryl Streep vann inte sin tredje Oscar - det var väldigt synd, hon var verkligen värd att vinna men man kan väl unna Kate Winslet en Oscar? Meryl har många chanser...hon är ju trots allt bara (nästan)60 år! 
Allt var som vanligt väldigt förtippat av det som hände på galakvällen: Slumdog Millionaire fick storslam på 8 Oscar. Heath Ledger fick postumt en Oscar för rollen som Jokern i The Dark Night och Penélope Cruz fick en Oscar för Bästa kvinnliga biroll.
Det enda som var förvånande var att Sean Penn slog ut Mickey Rourke i kategorin för Bästa Manliga Huvudroll. 
Jag såg hela sändningen, och det var riktigt underhållande faktiskt! Förutom de oändligt tråkiga modekommentatorerna som satte betyg på varje klänning, varje halsband i början av programmet, var det väldigt roligt och bra! 

Imorgon åker jag till Stockholm med min kära mor, det ska bli jätteroligt! På måndag återvänder till staden i norr - vi syns då! 


Ha ett bra sportlov!

- Amanda 


söndag 22 februari 2009

And the winner is...


Det är söndag den 22 Februari. Jaha, tänker ni, vad är det för speciellt med det? Förutom att det imorgon, istället för vanlig skola, är dags för eleverna på Hagaskolan att gå ut på prao. 
Men idag är det "la noche grande" i Hollywood. Det är dags för galornas gala...Oscarsgalan.
Jag som är lite svag för filmgalor måste ju tippa på vissa kategorier innan det är dags för vinnarna att utses - därför ägnar jag söndagens inlägg åt det, ingen lista kommer därför att komma. 
Jag tänkte dock göra det lite annorlunda än de flesta andra - istället för att lista vilka som troligast kommer att vinna så tänkte jag lista vilka som jag vill ska vinna.  (Vinnarna är rödmarkerade)
Så: The winner is...

Bästa film:
* The Curious Case of Benjamin Button 
*Frost/Nixon
*Milk
* The Reader
* Slumdog Millionaire - roligt med en indisk film, har fått mycket bra reaktioner. 

Bästa manliga skådespelare:
*Richard Jenkins
*Frank Langella 
*Sean Penn
*Brad Pitt
*Mickey Rourke- förtjänar att vinna eftersom han har gått igenom så mycket problem och nu verkligen gjort en comeback. 

Bästa kvinnliga skådespelare:
*Anne Hathaway
*Angelina Jolie
*Melissa Leo
*Meryl Streep-  behövs det någon motivering mer än att hon än en gång har gjort en makalöst bra jobb - jag säger bara "The winner takes it all". 
*Kate Winslet

Bästa manliga biroll:
*Josh Brolin
*Robert Downey Jr.
*Philip Seymour Hoffman
*Heath Ledger- Heath Ledger borde få en Oscar för allt han lyckats åstadkomma under sitt allt för korta liv. 
*Michael Shannon

Bästa kvinnliga biroll:
*Amy Adams
*Penélope Cruz
*Viola Davis- Viola Davis gjorde, av vad jag sett och hört, en fantastisk prestation i 'Doubt'. Skulle vara roligt om hon vann.
*Taraji P. Henson
*Marisa Tomei

Bästa animerade film:
*Bolt- Jag har inte sett någon av filmerna men tycker att den här verkar vara väldigt välgjord.
*Kung Fu Panda
*WALL-E

Det var allt för den här galasöndagen - fortsatt rapport kommer senare. 

-Amanda 


torsdag 19 februari 2009

Hey you- this could be good


Inte för att klaga, men: Jag har feber!! 
Jag som så oerhört gärna hade velat gå till skolan idag, det var flera lektioner som jag verkligen såg fram emot: musiken, median, kemin, ja till och med matten. 
Det här skulle vara min sista dag i skolan innan praoveckan och innan sportlovet... jag skulle äta pannkaka till lunch! 

Istället är jag hemma, med droppande näsa och en röst som får mig att låta som någon som rökt i tjugo år. Nu ska jag bli frisk! Imorgon ska jag fara till fjällen med mina vänner och jag ber till Gud (ja, idag gör jag det - trots mitt obehag inför religioner) att jag blir frisk. 
Jag ber även till Gud att jag sedan får fortsätta att vara frisk - hela 2009. 

Slut på klagostunden. 

Finns det något som upprör mig? Nej, jag är alldeles för deprimerad för att uppröra mig över något. 
Fast, vänta: Saab. 
Saab kommer med stor sannolikhet att läggas ned - försvinna. Inte för att jag alls är intresserad av bilar, men det är något annat: det faktum att ännu fler människor kommer att förlora sina jobb. Faktumet att ekonomin rasar hela tiden, att en stor del av Sveriges (och världens) industrier håller på att varsla - håller på att minska till oigenkännlig storlek. 
Är det här början på en ny depression? Kommer det fruktade, och efterlängtade, 2000-talet att bli en ny skräckperiod för världen? 

Markoolios röst från 1999 ekar i mitt huvud: "Åh, millennium två det är så åh, åhhh vi alla längtar så...Millennium två och vad ska hända då?" 

Ja, vad ska hända då? Vad här redan hänt? 
World Trade Center blev attackerat redan 2001. 2003 mördades Sveriges utrikesminister Anna Lindh, samma år förklarar USA krig mot Irak - ett krig som fortfarande, fem år senare, pågår. 

2004 drabbas Asien av en tsunami - över 300 000 människor dör. 
Klimatförändringarna börjar synas allt mer, extrem torka och stora översvämningar drabbar ett stort antal länder.  
2008 vinner Barack Obama presidentvalet och USA får för första gången en svart president - ett enormt framsteg. 

Men nu kommer vi tillbaka till ekonomin: 2008 blir året för det största börsraset på 100 år - Depressionen är tillbaka och människor varslas runt om i hela världen, varje dag. 

Ja, vad har vi gjort? Är det vårt fel? Vad kommer att hända med världen om, låt oss säga, 51 år?
Enligt Isaac Newton (killen som fick ett äpple i skallen och därefter kom underfund med begrepppet 'tyngd' och 'gravitiation') kommer jorden att gå under år 2060. 

Vi har en hård framtid framför oss, en osäker framtid. Fast å andra sidan, är inte framtiden alltid osäker? 

- Amanda 

Hey you - Madonna (vi kan faktiskt rädda världen om vi gör det tillsammans!) 

tisdag 17 februari 2009

Jehovas Vittnen! Vad är rätt?


En tisdagkväll, jag har feber fortfarande. Usch, tänker ni. Usch vilken sjukling, och att hon ens vågade sätta sin fot i skolan! Vem tror hon att hon är egentligen?
Ja, jag vet inte. Jag kanske är en hemsk människa - och en sjukling dessutom. Jag har haft oerhört dålig hälsa i vinter - jag är sjuk mest hela tiden. Jag som aldrig är sjuk! Jag som alltid är frisk, även när alla andra ligger hemma och hostar med 40 graders feber. 
Det värsta är att jag förmodligen gör allt värre genom att gå till skolan i 24 grader kyla, med 38 graders feber. 

Jag kanske är en hemsk människa - men ett Jehovas vittne, då? Om man ändå ska prata om hemska människor som tror att de har rätt - så kan vi väl ta upp Jehovas Vittnen.
Jag, Ellinor, Emelie och Lisa besökte idag Rikets Sal på Mariedal, ovissa om faktumet att vi skulle behöva tillbringa 2 timmar i den mycket sektliknande (för Jehovas Vittnen är verkligen inte en sekt, de följer bara Bibelns normer) miljön, med en man som pratade sig varm om "vilka som har rätt" - dem - och vilka som "har fel" - alla som inte är ett vittne av Jehova a.k.a Gud- . 
Och visst satt pluggisarna där och nickade och log, förstående. 
Efter två timmar nästan sprang vi ut därifrån - ut i kylan, en kyla som för stunden nästan kändes behaglig. 
Nästan kändes behaglig, var ordet. Vi fick stå i säkert en kvart och vänta på bussen, en kvart som innehöll högljudda protester och, måste jag erkänna, en hel del hatiska ord riktade mot Jehovas Vittnen. 
"Vi respekterar alla människor, men att vara homosexuell innebär att man avviker från Guds ord, men det finns flera Jehovas vittnen som förut varit homosexuella men som nu kommit in på rätt väg..." 
"Det var många Jehovas vittnen som blev avrättade under Andra Världskriget, för att de vägrade att hylla Hitler....(paus) ja det var ju andra som också dödades...." 

Det här är bara några av de saker som gjorde oss upprörda - och det hjälpte ju inte att jag frös och kände hur febern steg medan vi stod där i busskuren på Rådjursvägen. 
Men herregud, om ni tillåter mig att missbruka herrens namn, Andra Världskriget?
Visst är det förbannat hemskt när människor dör, och jag fördömer Adolf Hitler och vad han gjorde - något fruktansvärt. 
2500-5000 Jehovas Vittnen dog under Andra Världskriget (källa: wikipedia) , 
medan  drygt 6 000 000 Judar dog (källa: wikipedia) - det här är en otroligt stor skillnad. Och det som upprör mig mest är att Jehovas Vittnen räknar in Judarna i "andra som också dödades" - det känns inte rätt. 

Jag har läst, och sett, väldigt mycket om Andra Världskriget- därför är jag medveten om hur Judarna blev behandlade och hur fruktansvärda (ursäkta för att jag upprepar mig) Hitlers handlingar var! 

Boktips Andra Världskriget - Boktjuven av Markus Zusak 
Filmtips Andra Världskriget- Förintelsen - en amerikansk tv-serie från 1978 som verkligen går Förintelsen på djupet. 


Det här inlägget började med en förkylning och slutade med Förintelsen - tänk vad mycket som finns i mitt huvud. 



söndag 15 februari 2009

Djävulen bär...ja inte Prada i alla fall.


Söndag igen. Idag ska jag plugga fysik - fast jag känner mig nog ganska säker på att jag kan det vi ska kunna. Jag ska cykla ut till VK för att se hur lång tid det tar  - eftersom att jag ska praoa där om en vecka är det bra att veta ungefär vilken tid man ska ge sig av hemifrån. 
Kanske ska jag även fara förbi biblioteket och leta efter böcker. 

Igår var det Alla Hjärtans dag och jag hade det väldigt bra - jag var hos farmor och farfar på dagen och på kvällen såg jag, tillsammans med mina föräldrar, på melodifestivalen och efter det Djävulen bär Prada för, ja vad kan det vara, femte gången? 
Jag älskar den, Meryl är så underbart elak! 

Det var något mer jag skulle göra idag... kommer inte på det nu, hoppas att det inte var så viktigt. 
Vilket väder det har varit de senaste dagarna! Sol, inte så kallt och gnistrande snö. 

En fullspäckad vecka väntar: 

Måndag: Plugga inför Fysik och spanskaprov
Tisdag: Fysikprov, plugga inför spanskaprov, intervjua Jehovas Vittnen och spela teater. 
Onsdag: Spanskaprov
Torsdag: Media(spela in musikvideo), packa inför fjällresan, tandläkarbesök och Läselya.
Fredag:  Fjällen 
Lördag: Fjällen
Söndag:  Åker hem från fjällen - sedan spela in Oscarsgalan! 

Ja, jag kan i alla fall inte klaga på att jag har lite att göra. Det är söndag igen - och återigen dags för en veckans lista.
Det känns som om jag nyss skrev en! Mitt förra inlägg fick väldigt många reaktioner, det var jätteroligt! Jag ska så småningom skriva något nytt angående detta, men idag har jag inte det rätta humöret. 

Nå ja: 

Veckans....

Musik:  If I were a boy med  Beyoncé - en riktigt bra och feministisk låt! 

Sport:  Bygdsiljum - friluftsdagen var jättebra!

Melodifestival -  Jag gillade Cookies 'n Beans 

Aktivitetsdag: Tisdag - jag hade gympa, simmade efter skolan och skyndade mig därefter till teatern där jag lärde mig två sidors manus i stort sett utantill. 

Bok: Fortfarande American Wife - fortfarande lika underbar.

Film:  Djävulen bär Prada  


That's all

- Amanda 





söndag 8 februari 2009

Ingen annan kan styra över dig!


Häromdagen skrev Henning ett inlägg med titeln "Kriticism" , ett inlägg som handlar om skolan och hur skolan uppmuntrar de, som han kallar, "Kvicktänkta och ambitiösa" eleverna och sorterar bort, ignorerar de "smått förvirrade, inte lika kvicktänkta eleverna". 

Visst förstår jag argumentet, jag tycker också att alla ska ha samma chans att lära sig samma saker och även jag är väldigt kritisk till hur den svenska skolan ser ut idag (Läs min krönika ang. detta här:  www.vk.se/lilla/article.jsp?article=250898) , men detta hindrar inte att reagerar över vissa saker som Henning skriver i sin blogg. 

För skolan ägnar väldigt mycket tid och resurser åt dem såkallade "smått förvirrade" eleverna som det ser ut idag. Och de som redan "gör bra ifrån sig" får inte alls en massa uppmuntran och beröm... tvärtom: lärarna ägnar mindre tid åt att uppmuntra någon som är ambitiös än någon som fullständigt skiter i skolan. Detta vet jag av erfarenhet. 
Jag var tjejen, som i lågstadiet, blev placerad mitt emellan de stökigaste killarna i klassen. 
Jag har ett stort antal gånger hamnat i "de-ambitiösa-duktiga-tjejerna-får-inte-frågan" situationen under min skoltid: jag räcker upp handen, flera gånger under en lektion, ändå får jag aldrig svara. Istället är det någon kille som får frågan, trots att han inte ens gjort sig ansträngningen att lyfta sin arm en decimeter upp i luften. 

Det här är inte heller rättvist - för någon som redan är ambitiös och duktig måste få en bekräftelse ibland. Annars kanske man blir likgiltig - för vad spelar det för roll att jag anstränger mig om ingen ser det? Om ingen ids bekräfta mig? 

Och visst förstår jag Hennings argument - men är det bara upp till lärarna? Antingen skyller man på dem, man skyller på omgivningen, man skyller på någon annan. Eller också inser man att det faktiskt är upp till var och en - det upptill oss själva vad vi väljer att vara, vem vi väljer att vara.
För i slutändan är det inte lärarna som avgör vem "som tar sig långt upp i samhället" utan det är du själv - det är bara du som kan bestämma vad du vill göra med ditt liv. 
Ingen annan.
Bara du. 


Över till något helt annat: jag hade tänkt börja publicera en lista med "veckans höjdpunkter", den kan handla om film, böcker, musik eller andra händelser. Tänkte försöka att publicera den varje söndag - här kommer första: 

Veckans....

Bok: American Wife av Curtis Sittenfeld - en fantastisk bok hittills som jag bara vill läsa mer i.

Film: Little Miss Sunshine -  såg den för tredje gången i fredags och den är fortfarande hysteriskt kul.

Musik: Henry Wolfe - underbar röst, jättebra låtar, lyssna här: 
Undrar vem han fått sin talang ifrån? 

Stressdag:  Onsdag - allt gick bara fel helt enkelt. 

Melodifestival:  Emilia var faktiskt riktigt bra. 


- Amanda 









torsdag 5 februari 2009

London Calling

Nu måste jag skärpa mig - mitt senaste inlägg var den 28 Januari! Det har gått en dryg vecka sedan dess. 
Vad har förändrats på en vecka? Med mig? Inget. Med min omgivning? Inte vad jag vet. 
Kanske har jag blivit mer Prestationsprinsessa, kanske har jag blivit mer stressad. Men idag är jag lycklig - igår var jag inte speciellt lycklig. 
Igår var en dålig dag - jag kände mig dålig på allt, allt, allt. Jag hade dessutom glömt bort att skriva en krönika(en krönika som egentligen skulle vara inne i tisdags!!) , jag måste skylla detta på skolan:
Det känns som om allt har kommit över mig, som att jag har en stor press på mig att lyckas, prestera bra och alltid le. Hur kan en människa le hela tiden? Säg mig det. 

Jag älskar skolan, det gör jag faktiskt. Jag älskar att få lära mig saker och få tillbaka prov - jag älskar att skriva engelskauppsatser och tidningsartiklar på Svenskan. 
Jag älskar, jag älskar....

Men i vissa stunder kan man hata det/den man älskar mer än något annat - för det finns alltid en mörk och en ljus sida i en relation. 
Missta mig inte: jag menar inte att jag har ett kärleksförhållande till skolan, jag gjorde bara en bildlig jämförelse. 

Jag har påbörjat en ny bok: Shakespeares hemlighet , den är riktigt bra hittills! 

En annan trevlig sak: vi har bokat vår Londonresa nu och den 11 Augusti bär det av! Så fantastiskt underbart! Då ska jag, tillsammans med två av mina brorsor och mina kära föräldrar vandra längs Oxford Street, köpa tonvis med böcker på Londons alla bokhandlar (kanske ett klädesplagg här och där) och inte minst fara till Oxford och beskåda det mäktiga universitetet som jag har drömt om länge! 

Vi kommer tillbaka den 16:onde och nästan direkt bär det av till Uppsala. Där ska jag tillbringa fyra dagar på en internationell Anne På Grönkulla-konferens tillsammans med min mamma. Där kommer det också i stort sett bara pratas engelska - så när jag återvänder till skolan (som förhoppningsvis bara börjat) , kommer jag antagligen att blanda ihop engelska med svenska. 


Nej nu ska jag gå ut med min fina hund. 

- Amanda